Det är hit man kommer när man kommer hem.
Gott folk... Dala-Järna. Det är sannerligen hit man kommer när man kommer hem.
Har haft lite motstridiga veckor nyss då allt lite si o så. Men efter denna helg hemma i Dala-Järna kan ja bara säga att balansen är återupphittad!
Igår Lördag så var det dags för VNF-Festivalen här i D-J och eftersom jag var hemma och alla andra skulle dit så fick man väl lov i princip. det är trots allt en fotbollsplan mellan huset o festivalen. Många barndomsvänner var där som man umgicks skönt med. Det berämda järna bandet Otygä rev loss deras gamla underbara låtar, helt fantastiskt!
Det rann ner lite mer öl och sedan var det dags för Dökött haha. med låtar som "tuttar överallt", "Leif" med mera så kom nostalgistämningen på topp haha. Efter dem var det dags för Benesser att kliva upp på scen, mina gamla(riktigt gamla) barndoms vänner. Och SHITT vad sjukt bra dom är. Har inte lyssnat sen de vann Länsfinalen i musikdirekt för något år sen. men idag... helt annat men så sjuuukt mycket bättre, stod i princip med öppen mun och bara beundrade!
Benesser gott folk, lyssna på dem om ni får chansen!
klockan slog väl 02 till sist o det var dags att styra hemåt, i sälskap av linken så stötte vi på min granne Andreas, Jan olsson och johnny (leadsinger i Otygä). johnny hade guran med sig såklart och vips så var den framme, Det revs av några klassiska låtar på gatan framför mitt hus innan Pipen kom o fyllde in och vi förflyttade oss in i ett lusthus hos grannen där det bjöds på öl och heeelt fantastisk stämning med underbara låtar, gitarren gick i en cirkel men såklart hoppade jag haha. Då klockan var ca 03.30 blev det tyvärr slut då frugan till A kommer ut o berättar att vi väckt barnen. Kvällen tog slut där tyvärr men väldigt belåtna kunde vi gå hem.
Grym kväll helt enkelt
Ett utdrag från en låt Johnny drog av i sommarnatten igår som fick mig att älska D-J ännu mer.
" Det är här man känner vart stigarna går
och man vet vem som är släkt med vem.
Det är här man vet var gäddorna står
och det är hit men kommer när man kommer hem, du vet,
ja, det är hit man kommer när man kommer hem.
Har haft lite motstridiga veckor nyss då allt lite si o så. Men efter denna helg hemma i Dala-Järna kan ja bara säga att balansen är återupphittad!
Igår Lördag så var det dags för VNF-Festivalen här i D-J och eftersom jag var hemma och alla andra skulle dit så fick man väl lov i princip. det är trots allt en fotbollsplan mellan huset o festivalen. Många barndomsvänner var där som man umgicks skönt med. Det berämda järna bandet Otygä rev loss deras gamla underbara låtar, helt fantastiskt!
Det rann ner lite mer öl och sedan var det dags för Dökött haha. med låtar som "tuttar överallt", "Leif" med mera så kom nostalgistämningen på topp haha. Efter dem var det dags för Benesser att kliva upp på scen, mina gamla(riktigt gamla) barndoms vänner. Och SHITT vad sjukt bra dom är. Har inte lyssnat sen de vann Länsfinalen i musikdirekt för något år sen. men idag... helt annat men så sjuuukt mycket bättre, stod i princip med öppen mun och bara beundrade!
Benesser gott folk, lyssna på dem om ni får chansen!
klockan slog väl 02 till sist o det var dags att styra hemåt, i sälskap av linken så stötte vi på min granne Andreas, Jan olsson och johnny (leadsinger i Otygä). johnny hade guran med sig såklart och vips så var den framme, Det revs av några klassiska låtar på gatan framför mitt hus innan Pipen kom o fyllde in och vi förflyttade oss in i ett lusthus hos grannen där det bjöds på öl och heeelt fantastisk stämning med underbara låtar, gitarren gick i en cirkel men såklart hoppade jag haha. Då klockan var ca 03.30 blev det tyvärr slut då frugan till A kommer ut o berättar att vi väckt barnen. Kvällen tog slut där tyvärr men väldigt belåtna kunde vi gå hem.
Grym kväll helt enkelt
Ett utdrag från en låt Johnny drog av i sommarnatten igår som fick mig att älska D-J ännu mer.
" Det är här man känner vart stigarna går
och man vet vem som är släkt med vem.
Det är här man vet var gäddorna står
och det är hit men kommer när man kommer hem, du vet,
ja, det är hit man kommer när man kommer hem.
Ja ändå, sa han, fast vi har det bra
och trivs ganska fint där vi bor.
Ändå, ska du veta så ångrar jag
och förbannar att man var så dum och for.
Men man hade ju ingenting att välja på
och man tänkte bara stanna några år.
Du vet hur det blir, sen blir det aldrig av
och det blir svårare för varje år som går."
Kommentarer
Trackback
